Äntligen sommar!

Som vi längtat efter lite sol och värme under kalla, mörka vinterdagar. Och nu är den äntligen här, sommaren. Kanske lite väl mycket värme just idag för min smak, men jag gläds verkligen med alla som njuter i solen. Själv ser jag fram emot några veckors vila, en kalender med oskrivna blad och möjlighet att ta dagen som den kommer. Det blir semester på hemmaplan för min del, vilket är precis som vanligt. När många andra längtar efter att få resa, längtar jag mest efter att få sova i min egen säng och bara vara hemma.

För många innebär den här sommaren något helt annat än planerat. Vi är fortfarande mitt uppe in pandemi, och vi kan inte resa och umgås precis som vanligt. Det som många förknippar med sommar och semester som marknader, festivaler, musikevenemang och andra upplevelser, blir inte av i år. Inte heller kan vi samlas tätt i stora skaror på mysiga uteserveringar och pubar. Vi kan förvisso resa, men det är förknippat med ett stort personligt ansvar. Vi måste fortsätta tänka på att stanna hemma vid minsta symtom, hålla avstånd till varandra och vara noga med handhygienen. Tillsammans måste vi se till att även sjukvårdspersonalen får möjlighet till ledighet. Det gör vi bäst genom att se till att minimera smittspridning, men också genom att se till att vara rädda om oss i alla andra sammanhang. Det är samma personal som ska ta hand om oss när vi ramlat från stegen, kört över foten med gräsklipparen eller druckit för mycket alkohol.

Att fortsätta skydda våra äldre är oerhört viktigt, men nu kan vi i alla fall umgås mera när vi kan träffas utomhus. För ensamhet och isolering är också ett hot mot hälsan, det får vi inte glömma bort.

När riksdagen drar igång igen i höst ser jag fram emot många spännande debatter och diskussioner kring vad vi lärt oss av pandemin, och hur samhället kan bli starkare i framtiden. För mig står det väldigt klart att vård och omsorg kommer att fortsätta vara i fokus. Debatten har tidigare handlat mycket om kvalitet och olika utförare. Nu hoppas jag att det är uppenbart för alla att det är omöjligt att prata om kvalitet om man inte samtidigt pratar om personalens arbetsvillkor. För det är helt omöjligt att personal med dåliga villkor (deltid, delade turer, avsaknad av utbildning, dåliga scheman, litet eget inflytande, timanställningar) ska kunna leverera högkvalitativ vård och omsorg. Så att förbättra personalens villkor är absolut fundamentalt för att kunna förbättra kvaliteten. Just nu tycks alla partier vara ganska överens om att vården och äldreomsorgen behöver mer resurser, men jag är inte så säker på att det kommer att fortsätta låta så när det blir skarpt läge och pengar ska fördelas. Då brukar det åter handla om skattesänkningar. Det blir spännande att se hur det blir i höst.

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland

facebook Twitter Email