Vad får vi för pengarna?

Som anställd i äldreomsorgen under många år är det kanske inte så konstigt att jag känner ett extra stort engagemang kring just den frågan. Därför är det oerhört jobbigt att ta del av IVOs (inspektionen för vård och omsorg) rapporter om äldreomsorgen under pandemin. Även Coronakommissionens första rapport är skrämmande läsning. Samtidigt är jag inte förvånad. Anställda inom äldrevården har i åratal larmat om dåliga arbetsvillkor, brist på vikarier, tidsbrist, för låg kompetens och bristande läkarmedverkan. Gamla har legat och dött i Covid i ensamhet och personalen har slitit häcken av sig. Nu är måttet rågat!

I stort sett i alla valrörelser jag deltagit i har det talats om fler händer i vården, bättre villkor och vi ska satsa på de gamla. Oavsett regeringar har ingen skillnad direkt märkts ute i verkligheten. Jo, förresten, det har succesivt blivit allt sämre och administrationen (läs förvaltningarna) har ökat de senaste 20 åren.Nu säger däremot alla partier, från höger till vänster, att de är beredda att göra något åt det. Det är bra. Men nu gäller det att gå från ord till handling.

Jag är oerhört nöjd med regeringens aviserade satsningar, som faktiskt är historiskt stora. De generella bidragen från staten direkt till kommunernas äldreomsorg är för -21 uppe i fyra miljarder. En oerhört bra början! Därför gör det mig så enormt upprörd när jag får signaler om att man i kommunerna inte alls avser använda pengarna till att förbättra omsorgen. Eller inte ta de av dem av olika diffusa skäl. Eller dra ner i någon annan ände av omsorgen. Detta duger inte!

Det får inte finnas minsta misstanke om att pengar, avsedda för att förbättra i äldreomsorgen, går till annat eller inte används

Det får inte finnas minsta misstanke om att pengar, avsedda för att förbättra i äldreomsorgen, går till annat eller inte används. Till syvende och sist är det politikerna i kommunerna som beslutar om hur de använder pengarna, och så ska det självfallet vara, men någonstans går gränsen vad som kan tolereras.

Därför har jag, och mina s-ledamöter i utskottet, nu krävt att det görs en noggrann uppföljning av dessa statsbidrag, och har de inte använts till att förbättra äldreomsorgen så ska de betalas tillbaka.

Det är ovanligt att ett regeringsparti lägger fram ett initiativ i ett utskott, men är det någon gång det är befogat så är det nu. För vi kan inte stillatigande se på att miljonerna regnar över kommunerna och används till annat. Medborgarna har rätt att veta: Vad får vi för pengarna? Så ställ frågan till din lokala politiker och kräv svar. För nu får det faktiskt vara nog!

Kristina Nilsson (S)

Riksdagsledamot Västernorrland