
Min sista riksdagskrönika
Så har valdagen passerat och väljarna har sagt sitt. När detta skrivs är Magdalena Andersson på väg till talmannen för att lämna in sin avskedsansökan och Ulf Kristersson har påbörjat arbetet med att bilda en ny regering. För min egen del är det väldigt blandade känslor just nu. Glädje över att Socialdemokraterna gjort en bra valrörelse och vunnit ett ökat stöd, men sorg över att vi förlorat regeringsmakten. De blåbruna vann trots att de borgerliga partierna krymper, särskilt moderaterna. Trots det lär det bli (M) och (KD) som bildar regering. Valets största vinnare är utan tvekan Sverigedemokraterna, som nu är Sveriges näst största parti, och det skrämmer mig.
Borgerlig samverkan är förvisso inget nytt, vi vet vad det brukar innebära, men nu ska det ske med hjälp av ett stort nationalistparti med en alldeles egen agenda.
Det kommer inte att bli en enkel resa för Kristersson som lovat att ”få ordning på Sverige”. Vi har ett extremt besvärligt omvärldsläge med krig i Europa och rekordhög inflation. Hushållen får allt svårare att få ihop sin ekonomi med stigande boräntor, höga elpriser och matpriser.
Min gissning är som sagt att det blir en regering bestående av M och KD. De samlar tillsammans 87 mandat av riksdagens 349. Det blir en av de svagaste regeringarna på väldigt länge. Att Sverigedemokraterna inte kommer att ingå trots sin storlek är inte oväntat. Som stödparti kan de stå vid sidan om och ta åt sig äran för sånt som är bra och samtidigt låtsas vara emot när det passar. De vill naturligtvis inte ta ansvar för helheten. Att Liberalerna ställer upp på att låta SD sitta vid rodret är för mig obegripligt. Jag trodde att Liberalerna, liksom jag, ville ha mer jämställdhet, , fri kultur, fria medier och trygga myndigheter och lärosäten. Det är långt ifrån vad SD vill.
Jag är stolt över vad vi åstadkommit de senaste åtta åren. Vi har gjort historiska satsningar på välfärden, tagit Sverige igenom Corona-pandemin, höjt pensioner, sjukersättning och A-kassa, investerat i äldreomsorgslyftet och stärkt försvaret. Vi har fått lagen lex lilla hjärtat på plats, och en lagstiftning som gör att fler än någonsin nu kan få sin livsviktiga organtransplantation.
Nu går Socialdemokraterna i opposition. Ett oerhört viktigt arbete att alltid granska och ifrågasätta de som styr. Oppositionens roll blir viktigare än någonsin när allt tyder på att de som styr kommer att vara SD. Jag hoppas att Liberalerna tar hjälp av oss socialdemokrater när Kristersson inte klarar av att tygla sina nya vänner. För det är bara en tidsfråga innan det inträffar.
Till sist vill jag önska den nya riksdagsgruppen ett varmt lycka till med ert viktiga uppdrag, och tacka er som läst mina krönikor genom åren.
Kristina Nilsson (S)
Riksdagsledamot Västernorrland